Att fira med teater .

Adel är fri.
I alla fall för en stund.
Men stunden känns värdefull och oron lindras lite. :)

Dramat fortsätter .

En liten lucka av tidsfrist visar sej.
Alla tummar hålles för dej, min vän...

http://tv4nyheterna.se/2.139?videoId=1.346562&renderingdepartment=2.757

Too close to see it all crashing down .

I press och media kan man dagligen läsa om människor som tvångsutvisas till länder där oroligheter härjar. Om hur människornas anhöriga kämpar för att få sina vänner/familjemedlemmar/grannar att stanna i landet. Migrationsverket får ta emot kritik dagligen för sina ibland något oförståeliga metoder.

För något år sedan så hände det mej. Jag blev en vän/familjemedlem/granne till en familj som var påväg ut ur landet, efter att ha levt i min lilla hembygd i dryga fem år. Fackeltåg, demonstrationer gjorde att allting tillslut löste sej till det bästa.

Men nu händer det igen.

Som den scenkära person jag är så har jag lärt känna en grabb vid namn Enayatulla Adel, som även han gillar att stå på scenen. För fasen, så sent som i december så skrev jag om att jag besökt ortens årliga julkonsert där vi ungdomar får chans att uppträda. En av ungdomarna var Adel, som, tillsammans med en annan kille, gjorde en bejublad tolkning av den svenska julen. Och nu sitter han i häktet och är på väg att utvisas från landet. Läs hela historien om detta hemska drama här, och gör sedan en insats genom att skriva ner ditt namn på denna lista. Sprid också detta meddelande så långt ni bara kan. För just nu händer det en vän/familjemedlem/granne till mej. Men vem vet. När som helst kan samma sak drabba någon i er närhet...

http://arbetarbladet.abcdn.net/abPlayer2/default.html?path=arbetarbladet.abcdn.net/TV-ARKIV/Lokalt&playfile=12270_Se_hela_intervjun_med_Adel_har_31429.pls&clipindex=0&offset=3.03

Min vän Adel .

http://www.metrobloggen.se/jsp/public/index.jsp?article=19.1904472

sing with me somehow .

Ibland är det hårt att vara blivande biolog. Detta inträffar först och främst när det är krävande labbrapporter på gång. Och beräkningarna går fel. Om och om igen... Inte min grej alls. Då blir jag helt enkelt depp. Suck.

Men idag ska jag norr om dalälven igen. Ska bli härligt, med 30-årskalas att se fram emot imorgon kväll. Får se vars jag befinner mej under melodifestivalsfinalen, men just för nu är det Hofors som gäller! :)

want to be forever young .

Kom just hem från en mysig liten middag på SNärkes Nation tillsammans med Elin, Linnea & Ellis. Blev hamburgertallrik och chokladkaka. Mycket trevligt :)

Nu blir det Gossip Girl och en dusch.
Sen sängen.
Labb mellan åtta och fem imöra inbjuder inte till något partajande såhär på en tisdag precis..

näe du. måste tyvärr erkänna mej besviken. Kockduellen levde tyvärr inte upp till förväntningarna. kanske funkade inte Peder Lamm som en ny Ling, då han avbröt både gäster och kockar lite väl mycket. eller kanske borde man bara se det som att barndomen är förbi...


naj. fastnade på youtube med både Rena Rama Rolf och En Fyra för Tre, och fortfarande garvar man lika mycket. ge oss våra svenska sit-coms tillbaka helt enkelt!!! :)

Are you impressed - I am impressed!

Ryser av nostalgiska känslor när jag inser att en nystart av Kockduellen kör igång ikväll. Ingen Staffan Ling så långt ögat kan se men förhoppningsvis så kan det bli rejäl underhållning eaf. För visst minns man barndomens alla underhållningsprogram med en varm känsla i kroppen. Kockduellen var bara ett av alla dessa, som hela familjen självklart satt bänkade framför vecka efter vecka. Fredagarna var bokade för min all time favourite Fångarna på Fortet (med Gunde i spetsen förstås!), lördagar stod för Bingolotto och resten av veckan var fylld av klassiker som Rena Rama Rolf, En fyra för tre, Det kommer mera och en hel drös med annat skoj. Those were the days liksom... Nuförtidars får man stå ut med en del annat tok. Inget når upp till samma klass som barndomens favoriter, men trots allt så har jag alltid varit en sucker av familjeprogram. Sätt mej framför ett avsnitt av Så ska det låta eller På Spåret så är jag bänkad för resten av kvällen.

Så självklart är Kockduellen inbokat för kvällen. 19.30 på fyran alltså - Be there!

way down like a tidal wave .

Varje gång jag läser en bra bok så blir jag så lycklig.
Och även om det minskat med åren så läser jag fortfarande hyfsat mycket, vilket gör att sannolikheten att få tag i en riktigt bra bok blir större.

Glad blir jag framförallt när boken är skriven av en viss Johanna Nilsson. För hennes historier får en att tänka. På riktigt. Det hela började nog när jag och jag tror det var min vän Monika, hittade en bok om en flicka vid namn Fanny. Fanny var en tjej i cirkus samma ålder som vi var den gången och hon tänkte väldigt mycket. Hon gillade att smyga upp på förbjudna platser, som den övergivna skolan mitt i natten. Och boken var så bra! Den fick dej att tänka, att känna och att leva som Fanny och många funderingar föddes i huvudet.
Och så har hitintills alla de böcker jag läst av Johanna Nilsson varit helt fantastiska. Inte bara självbiografin Jag är Leopardpojkens dotter speglar delar av J's eget liv, utan vinkar dyker upp i flera av hennes historier. En av dessa, som behandlar en studietid på handels i Sthlm, heter Rebell med frusna fötter och den läser jag i detta nu. Den ligger i tryggt förvar kvar i ryggsäcken, då jag doppade näsan i den ett slag under gårdagens tågresa mellan Hofors och Uppsala. Här talas om skillnader och likheter mellan Gud och kapitalet, om människovärden och om längtan att luta sej ut över branta räcken. Fantastisk bok helt enkelt. Tankarna föds, väcks till liv och ett svagt pirr i magen kan anas.

Fortfarande har jag inte läst alla Johanna Nilssons böcker och det är jag hjärtligt tacksam över. För det betyder ju att jag har flera timmars underbar läsning framför mej. Allt som finns mellan mej och t.ex denna är ett besök på Bokus och sedan lite tålamod. Jag gillar't! :)

- Du pillar hela tiden på dina sårskorpor, sa rösten som var en kvinnas och som jag kommit att tycka mycket om.
- Jag vet, sa jag, men vad ska jag annars ägna mej åt?
- Försök att bli en punkt då och då, istället för att hela tiden vara ett frågetecken, sa hon.
- En punkt?
- Den avslutar. Den vilar. Den ligger där den ligger. Frågetecknet leder alltid vidare, i ditt fall till fler frågetecken, i enstaka fall till utropstecken.
...
Jag gick till Wayne's Coffee på Drottninggatan och drack en latte och försökte vara en punkt i en sisådär tre timmar. Förgäves. Så jag reste mej upp och tog med mej alla mina frågetecken ut på gatan där aprl förvandlade mej till en blöt katt i människoskepnad. Det var ett ruggigt regn som omedelbart planterade frost i mina fötter. Jag började springa för att bli varm igen.

Hysteria .

härligt garvat schyffert! :)

get the tinglies in a silly place .

ikväll kommer äntligen min efterlängtade karl hit! <3

do you miss me tonight?

Nu har jag dansat, lyssnat på Blondie och talat med min karl.
Och helt plötligt så känns allting bättre. :)

don't blame it on my heart, blame it on my youth .

Idag vill jag bort.
Det spelar ingen roll att jag ska få dansa lite steg ikväll, eller att jag såg en underbart glad och vacker dobermann påväg från skolan. Jag bryr mej inte om att jag har dansklass redan på onsdag, att lab.rapports-skrivandet gick oväntat smärtfritt med många skratt, eller att promenaden från skolan var oväntat härlig. Att jag sitter här och mumsar god avokado rör mej inte i ryggen och inte heller omvänds mitt humör tack vare det faktum att jag ska få låna denna sega kursbok av en vän istället för att punga ut feta hundralappar i onödan.

Det enda som gör att mitt hjärta slår lite extra är kanske tanken på att min karl kommer på underbart efterlängtat besök på onsdag. Och för att få pulsen ännu lite muntrare så vrider jag upp volymen med Blondie i mina öron, mitt blodomlopp och längst in i de mörkaste vrårna.

Och om inte det hjälper så är det la bara att gå i ide för att komma fram igen imorgon och hoppas på en kram eller så...

nu såhär i schlagertider så passar jag på att prentera en av mina favoritschlagers som ju inte är schlager men härlig, skrällig pop om kärlek där orden inte räcker till. och diggar bandet som faen. härligt synkade moves! :)

Vasan är över för denna gång .

bestämde mej för att testa min kassa kameras självutlösare och resultatet blev detta. så här ser jag alltså ut när jag tittar på Vasaloppet. utan diverse ansiktsdrag och kroppsdelar men iklädd blå tröja och hår i stort behov av tvätt...

i bakgrunden kan man också ana att mitt golv som vanligt ser ut som skit. men så blir det när man harvar hem sent en fredagsnatt och följer upp detta med en slapparedag. men idag ska det plockas lite tänkte jao faktiskt.

Vasaloppet 2008 .

så var dom iväg.

"It's me. I love you. I want to live in Italy, have an Aga, four babies and a goat. I can't stand to be without you."
- The Man with the Dancing Eyes av Sophie Dahl

En sång till Kristian Luuk .

det klockrena motsatsen till Björn Gustavssons låt om Carina Berg!
har ni inte hört orginalet så spana in det här.

Tankar om ännu en melodifestivalsdeltävling .

Så fint, så fint dansar Luuk och Anna. Blir alldeles pilsk på att dansa runt lite, har inte tröttnat på att svänga mina lurviga ens efter gårdagens orgie. Nej, nej. Längtar som en liten sate efter onsdagens lektion. Blir andra gången i livet som man repeterar någonting relaterat till en viss musikal där flickor i rosa jackor och grabbar i svarta skinnjackor figurerar mest hela tiden. Men det är fint det. :)

Till Frondas Ingen mår så bra som jag vill eaf jag dansa till i sommar! :)
Och ingen Nordmanlåt kan nånsin slå barndomens Vandraren.
Så är det bara.

Straffsparken 2008 .

Vilken kväll, vilken kväll. Mucho nöjd dagen efter en kväll som bestod av grekisk buffé, trevligt folk och dans, dans, dans på KGB-fest på Värmlands Nation. Trots att man var helt slut efter en fredagseftermiddag av labbande så blev kvällen total, med många skratt, god öl (dock lite halvtaskiga drinkar), KGB-shots och, för det mesta härlig musik. Lite tråkigt att min vän Carro var sjuklig och begav sej hemåt tidigt, men fångade eaf henne på kort tillsammans med Ellis och mej, glada och nöjda med livet som Uppsala-studenter. Jag gillar't! :)