Sitter här och känner mej nästan lite i chock.
Al Gores film träffade verkligen det rätta stället på något sätt.
Som naturvetare och biologistuderande så har jag under min utbildning hört mycket om klimatkrisen. Jag har i princip haft prov på vilka konsekvenser som vi människor ställs inför, varje dag. Vilka ämnen som bidrar till denna katastrof och hur vårt klimat faktiskt har förändrats så drastiskt de senaste decennierna.
Men trots all denna tidigare information så träffar orden så rätt.
Gore sätter allting i ett sådant fantastiskt perspektiv att man undrar hur det är möjligt att han inte redan påverkat den stormakt som är hans hemland. Att US of A fortfarande är det land som är nästan mest motsträvigt till detta faktum, trots att de också är det land som bidrar mest till klimatkatastrofen. Kanske är det ett tecken på att de som styr världens troligen mäktigaste nation kanske inte är på rätt plats vid rätt tillfälle. Helt enkelt.
En av de bilder som verkligen träffade mej på rätt ställe är när han visar en bild som togs av en rymdfarkost då den var 6 miljarder km från jorden. Där ser man, långt, långt borta en liten blå prick. "Pricken" var jorden. På den minimala pluttiga platsen så har så mycket skett. kommunismens fall, två världskrig, apartheid, upptäckten av botemedel mot polio och smittkoppor, hela mänsklighetens historia. Allt detta på denna minimala plats.
Och så faktumet: Detta är vårt enda hem. Men hur behandlar vi vårt hem egentligen?
are you ready to change the way you live?
you can reduce your carbondioxide level to zero.
actually, you can lower it even further...
tell your parents to stop destroying the world that you are going to live in.
if the politicians don't listen, take part of the election yourself...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar